Strandskydd i mark- och miljödomstolen

Vad domstolen prövar

Mark- och miljödomstolen prövar överklagade strandskyddsärenden på nytt. Domstolen tar ställning till både de rättsliga förutsättningarna och de faktiska omständigheterna och är inte begränsad till att kontrollera att myndigheten har följt en viss procedur. En annan bedömning av samma omständigheter kan därför leda till ett annat utfall.

Domstolen kan fastställa, ändra eller upphäva det överklagade beslutet, eller visa ärendet tillbaka för ny handläggning. Vad som är lämpligt beror på felets art: saknas underlag kan en återförvisning vara motiverad, medan en annan bedömning av ett komplett underlag talar för att beslutet ändras.

• Om åtgärden omfattas av strandskyddsförbuden eller om ett undantag är tillämpligt.
• Om särskilda skäl finns och hur intresseavvägningen ska göras.
• Om tomtplats, fri passage eller allmänhetens tillgång till stranden påverkas.
• Vilken påverkan åtgärden har på djur- och växtliv, friluftsliv och landskapets beskaffenhet.
• Om ett föreläggande riktas mot rätt person och är proportionerligt.

Vem kan föra talan

Talan får föras av den som beslutet angår, om det har gått henne eller honom emot (16 kap. 12 § första stycket 1 miljöbalken). I praktiken innebär det att både den som nekats dispens och den som får ett föreläggande kan föra sin talan i domstolen.

Grannskap, närhet eller användning av stranden ger inte i sig en enskild klagorätt i ett strandskyddsärende. Enskildas rätt enligt 16 kap. 12 § måste skiljas från ideella föreningars särskilda rätt enligt 13–14 §§. Dispensklausuler ska inte automatiskt överföras till ett beslut att avsluta tillsyn. Läs om klagorätt och överklagande.

Förfarandet

Det finns fem mark- och miljödomstolar, knutna till tingsrätterna i Umeå, Östersund, Nacka, Vänersborg och Växjö. Vilken domstol som är behörig beror på var fastigheten ligger. Domstolen är en specialiserad domstol för miljö- och vattenmål, vilket innebär att frågorna prövas av domstolar som dagligen arbetar med miljöbalken.

Mål handläggs i regel skriftligt. Domstolen kan dock bestämma att en muntlig förhandling ska hållas eller att syn på platsen behövs. En part som vill att en sådan åtgärd ska komma till stånd bör tidigt ange varför det skriftliga underlaget inte räcker för att bedöma frågorna.

Domstolen kan ändra, upphäva eller fastställa beslutet, eller visa ärendet åter till myndigheten för ny handläggning.

Syn på platsen

I strandskyddsärenden kan ett platsbesök ha avgörande betydelse, eftersom bedömningen ofta gäller vad som faktiskt syns och används i terrängen: hur allmänheten rör sig vid stranden, om en passage fungerar i praktiken, hur en brygga påverkar vattnet och vad en byggnad skymmer.

En begäran om syn bör ange vilka frågor platsbesöket ska belysa och varför de inte går att bedöma från handlingarna. Det är domstolen som bestämmer om syn hålls och i vilken omfattning.

Bevisning

Fotografier, kartor, flygbilder och utredningar om natur- och friluftsvärden har ofta stor betydelse. Det är viktigt att bevisningen kopplas till de rättsliga förutsättningarna för dispens eller till de frågor som avgör om ett föreläggande är riktigt.

Bevisningen blir användbar när den är daterad, härledd från en angiven källa och knuten till en specifik fråga. En daterad flygbild kan belysa om en anläggning redan fanns, en situationsplan kan visa avstånd och passage, och en naturvärdesutredning kan belysa påverkan på arter och livsmiljöer. Ett fotografi utan datum eller platsangivelse är svårare att värdera.

Uppgifter om vad som är ”redan ianspråktaget” bör stödjas av handlingar, bilder eller utsagor från personer som har kännedom om förhållandena, inte enbart av minnesbilder. Bevisning kan också behöva visa vad som inte påverkas: att en passage finns kvar, att allmänheten kan röra sig längs stranden eller att en åtgärd inte rör ett visst naturvärde.

Yrkande, grunder och kompletteringar

Överklagandet till domstolen ska ange vilket avgörande som överklagas, vad du vill uppnå och vilka omständigheter du åberopar. Ett tydligt yrkande kan vara att dispens ska beviljas för en åtgärd enligt en viss ritning, att ett föreläggande ska upphävas eller att ärendet ska återförvisas för ny handläggning.

Grunderna ska förklara varför domstolen ska göra en annan bedömning. Fokusera på de punkter där motiveringen eller utredningen brister, i stället för en allmän uppfattning om att projektet är rimligt.

Kompletterande handlingar kan lämnas under processen men bör lämnas så tidigt att de kan beaktas. Ange för varje handling vilken fråga den belyser.

När målet gäller tillsyn eller rivningskrav

Ett mål om rättelse eller borttagande har en annan struktur än ett dispensmål. Här prövas om åtgärden strider mot strandskyddsbestämmelserna, om föreläggandet riktar sig mot rätt person, om det är tillräckligt tydligt och om kravet är proportionerligt.

Frågor om äldre åtgärder, tidigare tillstånd och möjligheten till dispens i efterhand kan behöva behandlas parallellt. Läs mer på sidorna föreläggande om strandskydd och rivningsföreläggande och strandskydd.

Prövningstillstånd – överklagade strandskyddsmål

För ett överklagande av länsstyrelsens strandskyddsbeslut till mark- och miljödomstolen krävs inte prövningstillstånd. Om domstolens avgörande överklagas vidare till Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt krävs däremot prövningstillstånd enligt 39 § lagen om domstolsärenden, som tillämpas genom 5 kap. 1 § lagen om mark- och miljödomstolar.

Prövningstillstånd ska meddelas om någon av följande fyra grunder finns. De är inte begränsade till prejudikatfrågor:

• Det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till.
• Det går inte att bedöma riktigheten av slutet utan att prövningstillstånd meddelas.
• Det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt.
• Det finns annars synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Ange vilken grund som åberopas och knyt den till konkreta fel, oklarheter eller rättsfrågor. Ett allmänt missnöje ersätter inte denna motivering, men den som påvisar skäl för ändrings- eller granskningsdispens behöver inte också visa prejudikatintresse.

I mål enligt miljöbalken som har överklagats till mark- och miljödomstolen får Mark- och miljööverdomstolens domar och beslut inte överklagas till Högsta domstolen (5 kap. 5 § lagen om mark- och miljödomstolar). Det gäller även ett beslut att inte meddela prövningstillstånd. Den så kallade ventilen i samma paragraf gäller bara andra mål än miljöbalksmål.

Andra måltyper: ansökningsmål, utdömande av vite och PBL

Ansökningsmål som börjar i mark- och miljödomstolen

Ett ansökningsmål om exempelvis tillstånd till vattenverksamhet börjar i mark- och miljödomstolen och är inte ett överklagat strandskyddsärende. Enligt 4 kap. 1 § lagen om mark- och miljödomstolar tillämpas i sådana mål som utgångspunkt reglerna om tvistemål. Vid överklagande till Mark- och miljööverdomstolen krävs prövningstillstånd enligt 49 kap. 12 och 14 §§ rättegångsbalken, med samma fyra grunder som ovan. Vid fortsatt ordinärt överklagande till Högsta domstolen krävs prövningstillstånd enligt 54 kap. 9–10 §§ rättegångsbalken. Överklagandeförbudet för överklagade miljöbalksmål gäller inte denna måltyp.

Utdömande av vite

Myndighetens ansökan om att ett vite ska dömas ut börjar i mark- och miljödomstolen. Detta är inte samma mål som ett överklagande av vitesföreläggandet. Enligt 4 kap. 2 § lagen om mark- och miljödomstolar tillämpas 5 kap. 1–4 §§, men inte 5 kap. 5 §. Till Mark- och miljööverdomstolen krävs prövningstillstånd enligt 39 § lagen om domstolsärenden. Ett ordinärt överklagande vidare till Högsta domstolen är möjligt och kräver i den vanliga prövningen prövningstillstånd enligt 40 § samma lag och 54 kap. rättegångsbalken.

Överklagade PBL-förelägganden

Till mark- och miljödomstolen krävs inte prövningstillstånd för dessa myndighetsöverklaganden; till Mark- och miljööverdomstolen krävs det enligt 39 § lagen om domstolsärenden. Enligt 5 kap. 5 § lagen om mark- och miljödomstolar är överdomstolen som huvudregel slutinstans, men kan tillåta fortsatt överklagande i andra mål än miljöbalksmål om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen. Denna ventil kan alltså aktualiseras i PBL-mål. Ett tillåtande från överdomstolen är inte i sig Högsta domstolens prövningstillstånd.

Högsta domstolens grunder är snävare än överdomstolens: prejudikatintresse eller synnerliga skäl enligt 54 kap. 10 § rättegångsbalken. Ett påstående om felaktig bedömning är inte där en fristående ändringsdispensgrund. Särskilda rättsmedel som resning och domvilla enligt 6 kap. lagen om mark- och miljödomstolar är inte ett vanligt extra överklagandesteg.

Överklagandefrister – skilj mottagande från avgörandedag

• Myndighetsbeslut till länsstyrelse eller mark- och miljödomstol: normalt tre veckor från den dag en enskild fick del av beslutet genom myndigheten. För en part som företräder det allmänna räknas fristen från beslutsdagen (44 § förvaltningslagen). Skrivelsen lämnas till beslutsmyndigheten (43 §).
• Slutligt avgörande från mark- och miljödomstolen i ett överklagat myndighetsmål eller ett mål om utdömande av vite: tre veckor från avgörandedagen enligt 38 § lagen om domstolsärenden. Skrivelsen lämnas till mark- och miljödomstolen.
• Dom från mark- och miljödomstolen i ett ansökningsmål som handläggs som tvistemål: tre veckor från domens meddelande enligt 50 kap. 1 § rättegångsbalken. Skrivelsen lämnas till mark- och miljödomstolen.
• Dom från Mark- och miljööverdomstolen i ett sådant ansökningsmål: fyra veckor från domens meddelande enligt 55 kap. 1 § rättegångsbalken. Skrivelsen till Högsta domstolen lämnas till överdomstolen.
• Slutligt avgörande från Mark- och miljööverdomstolen i ett vitesmål, eller ett PBL-mål där ventilen öppnats: normalt tre veckor från avgörandedagen enligt 38 och 40 §§ lagen om domstolsärenden. Skrivelsen lämnas till överdomstolen.

För beslut under handläggningen, andra särskilt överklagbara beslut och eventuella specialregler måste fristen kontrolleras separat. Bland annat innehåller 38 § lagen om domstolsärenden samt 52 kap. 1 § och 56 kap. 1 § rättegångsbalken regler om beslut där mottagandet kan ha betydelse. Kontrollera därför överklagandehänvisningen i det aktuella avgörandet; behandla inte alla domstolsbeslut som om tiden började vid delgivning.

Länsstyrelsens frist för att besluta om överprövning av en kommunal dispens enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken är en annan frist. Den räknas från när kommunens beslut kom in till länsstyrelsen och är inte partens överklagandefrist.

Illustrativt exempel – brygga vid en strand med allmän passage

Illustrativt exempel, inte ett klientärende: Kommunen har nekat dispens för en ny brygga med motiveringen att allmänheten använder strandremsan. I domstolen lämnas daterade flygbilder, en situationsplan och en utredning om hur passagen fungerar i praktiken. Domstolen prövar om något av lagens särskilda skäl är tillämpligt, om dispensen är förenlig med strandskyddets syften och hur intresseavvägningen ska göras enligt 7 kap. 25–26 §§ miljöbalken. Behovet av bryggan ersätter inte dessa krav.

Exemplet visar att bevisning behöver riktas mot den fråga som myndigheten har avgjort. Att en strand är vid eller att grannen också har en brygga ersätter inte prövningen av de särskilda skälen.

Hur ett ombud kan hjälpa

En jurist kan bedöma om avgörandet innehåller brister som motiverar en ny prövning, hjälpa till att avgränsa yrkanden och grunder, sammanställa bevisningen så att den går att använda och bevaka tidsfrister. Vid muntlig förhandling och syn kan ombud biträda parten.

Om målet rör både dispens och tillsyn behöver frågorna hållas isär, eftersom de har olika prövningsordningar och olika följdfrågor. Kontakta oss för att diskutera hur ett uppdrag kan läggas upp.

Vanliga frågor om domstolsprövningen

Prövar domstolen ärendet på nytt?

Ja. Domstolen gör en egen prövning av både rättsliga frågor och faktiska omständigheter och kan komma till en annan bedömning än myndigheten.

Behöver jag ett ombud?

Ett ombud är inte alltid ett krav, men i mål med omfattande bevisning och flera parallella frågeställningar underlättar juridiskt biträde att avgränsa yrkanden och följa processen.

Kan jag lämna nya fotografier och utredningar?

Kompletterande underlag kan vara relevant om de kan knytas till en fråga i målet. Lämna dem så tidigt att de kan beaktas och ange vad handlingen ska visa.

Vad händer om prövningstillstånd inte beviljas i överdomstolen?

I ett överklagat strandskyddsmål enligt miljöbalken står mark- och miljödomstolens avgörande då fast, och överdomstolens beslut kan inte överklagas ordinärt. Ett avslag innebär ingen ny sakprövning. I ett mål som börjar i mark- och miljödomstolen, exempelvis ett mål om utdömande av vite, kan vägen till Högsta domstolen däremot vara öppen enligt reglerna för den måltypen.